Finansiell hälsa är att ha en ekonomi i balans och kunskap om vad som behövs för att känna sig ekonomiskt trygg och fri.
Finansiell hälsa – för ett tryggare och friare liv
Den finansiella hälsan i korthet
Index baseras på en undersökning som mäter människors ekonomiska förmåga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet.
- 77 procent har god eller stark finansiell hälsa
- 23 procent har ansträngd eller sårbar finansiell hälsa
- Den finansiella hälsan backar bland 30-39-åringar, företagare och hos ensamstående föräldrar.
- Bland unga vuxna stärks den finansiella hälsan. Starkast finansiell hälsa finns bland pensionärer och andra äldre.
Det här är finansiell hälsa
Vårt index tar avstamp i FN:s definition av ekonomisk hälsa: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”:
- En privatekonomi som varje månad innebär högre inkomst än utgifter
- Försäkringar som skyddar privatekonomin, som a-kassa och hemförsäkring
- En sparbuffert på två månadslöner efter skatt eller mer
- Ett sparande för en önskad levnadsstandard som pensionär
- En hanterbar skuldnivå med marginaler för ränteuppgångar och sämre ekonomi
- Kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin privatekonomi
Mer från rapporten
Finansiell hälsa hänger ihop med hur man mår
Av de som har en god finansiell hälsa uppger 60 procent att de mår bra eller väldigt bra. Bland de som har en sårbar eller ansträngd finansiell hälsa är det bara 26 procent som mår bra eller väldigt bra. 27 procent av dem mår dåligt eller väldigt dåligt.
Inkomst påverkar men är inte avgörande
De med högre inkomst har bättre finansiell hälsa än de med lägre inkomst. Men hög inkomst är inte avgörande – att ha kontroll över sin ekonomi är viktigare. 75 procent av de med lägst inkomst som upplever att de har kontroll över sin privatekonomi har god eller stark finansiell hälsa.
